Pelle

Jag blir alltid förälskad
i människor på tågresor

kanske för att jag
aldrig hinner upprätta
dem i mig
och deras ansikten
har säregna drag

men ser inte åt mitt håll,
som tapeter. Halvmesyrer.

Att höja volymen på
bandspelaren är förstås
ett knep för att avslöja
deras mörkaste hemligheter.

När tågresan slutar
möts vi aldrig mer

och på nästa tågresa
går jag upp som
tårgas i deras ögon

som det hisnande
landskapet som
Alltid alltid alltid
spelar upp sig
utanför tåget




Såhär ser jag ut när jag tänker på Centerpartiets Ungdomsförbund