Pelle

Dantes fotsteg,
de gamla brukar räkna dem
de rör sig som glasskyltar genom
stadens barn, de tar in allt
de hoppas att priserna
sjunker på överskottsvaror
och de gamla har flaskor
av billigt rakvatten.

En speciell ung dam
brukar springa genom
hela staden och ropa
att hon är en av dem,
hon brukar visa sina ben,
dra ner de andras kjolar,
de vet inte bättre.

Man misstar sig för
tre människor, du
känner dem inte men
du har sett dem förut
och de låter piren sova
på morgonen!

Ändå skyfflar barn snö
åt de vuxna, de orkar
bry sig om vita flingor
och det blåser, deras
små hattar blåser av
deras små vantar har
gått sönder, en
undrar om de kommer
att laga dem.

Ett par likörslattar
sen är förberedelserna
klara, skyfflandet är
bortglömt och de
stjäl av de vuxna
de spelar bort
sina vantar, en av
dem undrar om de
kommer att laga dem,
nej lyder svaret
inget kan laga inget.




Pelle pussas